Historiskt uppstod ett pris via byteshandel. Det genererade en kvot mellan två varor [pris] som t ex ett 5 kg sill för 10 liter mjölk, 1 kg smör för 2 par skor, 3 stora stenar för 1 koskinn eller 1 kalv för 30 ankor.

Det är samma tanke idag fast vi byter en vara eller tjänst mot ett värde, oftast definierat i pengar.

Idag är ett pris en överenskommelse för,

• Ett unikt utbyte ..
• .. mellan två parter [köpare & säljare] ..
• .. för en specifik vara eller tjänst.

Byten uppstår eftersom värderingar är subjektiva. Det skapas ett glapp mellan värderingarna. I den ekonomiska världen är ett pris alltid "rätt pris" eftersom rätt pris uppstår när ett utbyte sker d v s när,

• Säljaren anser att produktens värde < än priset i kr.
• Köparen anser att produktens värde > än priset i kr.

Ett pris är aldrig statiskt utan det förändras "alltid" mellan olika tider, platser och aktörer. Dagens relativt homogena priser är en direkt orsak av marknadsmässig konkurrens.

Varje köp signalerar intresse och därmed ökad efterfrågan på en produkt. Ett ökat pris ökar sannolikheten för ökad produktion.

Din lön är priset för utfört arbete.

Ett pris är även en macrosignal om marknadens tillgång och efterfrågan. Det kan påverka olika aktörer, räntor, inflation, pengamänden i ett land och dess arbetslöshet.

Bruttovinst i kronor, pålägg i kronor och marginal i kronor är synonyma med täckningsbidrag, TB,i de fall rörlig kostnad och varukostnad är samma sak, vilket ofta är fallet.

• Pålägg i kr = marginal i kr = bruttovinst i kr

• Marginalprocent
  Beräknas alltid som en procentsats av försäljningspriset.
  
  Erhålls genom att marginalen eller bruttovinsten i kronor divideras med försäljningspriset.
  = bruttovinst i kronor ÷ försäljningspriset.
  
  
  
• Påläggsprocent
  Beräknas alltid som en procentsats av den ingående varukostnaden [IVK].
  
  Erhålls genom att pålägget divideras med IVK.
  = pålägg i kronor ÷ försäljningspriset.

Läs mer! - pålägg & marginal »

Inom handel och dagligvaruhandel möter kunden oftast en prislapp. Den visar försäljningspriset inklusive moms. När du vill ta fram priset exklusive moms ska du multiplicera försäljningspriset med faktorn 0,80.

I övriga företag används inköps- eller tillverkningspriset exklusive moms. Du erhåller försäljningspriset genom att addera pålägg i kronor + moms i kronor.

• Pris exklusive moms
  = varans inköpspris exkl moms + pålägg i kronor.
  = 200 kr + 400 kr.
  = 600 kr exklusive moms.
  
  
  
• Pris inklusive moms
  = varans inköpspris exkl moms + pålägg i kronor + momspålägg.
  = 200 kr + 400 kr + 150 kr.
  = 750 kr inklusive moms.

Det är ett antal variabler, både interna och externa, som bestämmer produktens pris. Det är dock av största vikt att du initialt får full täckning för dina rörliga- & fasta kostnader och eventuell vinst.

Försäljningspris beräknas normalt utifrån företagets egna kostnader, konkurrenternas priser, konjunktur & marknadsläge och slutligen på vad kunderna är villiga att betala.

• Externt
  - Utbud & efterfrågan [jämviktspris].
  - Konjunktur.
  - Konkurrenternas pris.
  - Lagar & regler [bl a moms].
  
  
  
• Internt
  - Rörliga kostnader.
  - Fasta kostnader.
  - Vinst.

• Simulera ett pris
  - Vad blir resultatet om du sätter ett visst pris?
  - Hur många produkter måste säljas för att nå önskad vinst?
  - Vilket är lägsta priset du kan ta utan att gå med förlust?

Ett företags pris påverkas av många variabler. Prissättningens viktigaste variabler sammanfattas som prisets "3 K". Dessa är,

• Kostnader.
• Kunder.
• Konkurrens.

Priset på din produkt måste normalt sättas inom ett område som minimeras av företagets kostnader, det minsta pris du måste ha betalt och som maximeras av kundernas betalningsvilja, det maximala pris du kan ta. Företagets slutliga pris påverkas av deras konkurrens.

När konkurrensen är låg kan företagets pris närma sig maxpriset och när konkurrensen är hög så lär priset hamna nära "golvet".

Läs mer! - kostnader, kunder & konkurrens »

Det slutliga priset till kund [utpriset] beror på en rad olika faktorer,

• Direkta kostnader
  Inköpspris av varor och/eller tjänster.
  
  
• Kostnader för t ex administration och marknadsföring.
  
  
• Försäljningsomkostnader
  Provisioner, rabatter med mera.
  
  
• Kundgruppen
  Hur mycket är kunden beredd att betala.
  
  
• Marknaden
  Hur stor är efterfrågan?
  Hur många vill köpa din produkt?
  
  
• Egen vinst
  Ju större önskad vinst desto högre pris.
  
  
  Det slutgiltiga priset
  Blir en sammanvägning av vad företaget behöver
  få ut och vad marknaden är beredd att betala.

Med prisstapeln kan du enkelt räkna fram vilket pris din produkt behöver ha för att täcka alla dina kostnader samt ge en budgeterad vinst.

Prisstapeln inehåller,

• Fakturakostnad.
• Hemtagningskostnad.
  
  
• Rörelsekostnad.
• Nettovinst.

Läs mer! - prisstapeln »

Du använder divisionkalkylen [genomsnittskalkyl] i företag som enbart säljer en [1] produkt, vara eller tjänst.

Ett varuföretag debiterar med utgångspunkt från deras kostnader och önskad vinst. Priset räknas fram genom att dividera summan av företagets totala kostnader + önskad vinst med antalet producerade enheter i styck.

Försäljningspris
= RK/st + FK/st + förväntad vinst/st.

Läs mer! - divisionskalkyl, vara »

Du använder divisionkalkylen [genomsnittskalkyl] i företag som enbart säljer en [1] produkt, vara eller tjänst.

Ett tjänsteföretag debiterar med utgångspunkt på nedlagd tid. Det innebär att prissättningen baseras på antalet sålda timmar under verksamhetsåret.

Priset räknas fram genom att dividera summan av företagets totala kostnader + önskad vinst med antalet debiterbara timmar.

Försäljningspris [pris/tim]
= [totala kostnader + förväntad vinst] ÷ antalet debiterbara timmar.

Läs mer! - divisionskalkyl, tjänst »

Exempel
World AB arbetar med omvärldsbevakning mot nystartade börsföretag Ur deras resultatbudget kan vi utläsa företagets direkta- och indirekta kostnader.

Företagets tio anställda arbetar i snitt 8 timmar om dagen 225 dagar per år. Under 20x1 är företagets beläggning 80 %. Det innebär att de endast lyckas fakturera 80 % av deras totalt antal debiterbara timmar.

Läs mer! - exempel - divisionskalkyl, tjänst »

Antal debiterbara timmar
= antal timmar som anställda ska arbeta per år.
– antal timmar de anställa inte kan arbeta p g a ledighet och annat.
= antal timmar som företaget kan fakturera sina kunder.

Företagets intäkter
= antalet debiterade timmar x pris till kund.

Läs mer! - timdebitering »

Debitera innebär att fakturera - att ta betalt.

Debiteringsgrad [beläggningsgrad] är ett nyckeltal som används av tjänsteföretag. Ett tjänsteföretag debiterar sina kunder nedlagd [arbetad] tid. Debiteringsgraden mäts både på individuell och/eller för hela företaget.

Nyckeltalet visar företagets effektivitet, d v s hur bra det är på att sälja sina timmar. Ett högt nyckeltal är oftast bättre än ett lågt.

      Total tid
      - Den tid som en konsult ska debitera per år.

     Debiterbar tid
     - Den tid som en konsult har arbetat och tagit betalt för.

     Debiteringsgrad
     = debiterade timmar i relation till totala timmar.
     = debiterbar tid / totalt antal möjliga debiterbara timmar.

     Exempel
     Pernilla på Golfkonsulten AB kan totalt debitera 1 900
     timmar/år. Under 20x1 debiterar hon 1 330 timmar.

     Pernila's debiteringsgrad blir,
     = [1 330 tim ÷ 1 900 tim] x 100.
     = 70,00 %.

Anger i vilken grad du utnyttjar företagets produktionsresurser.

Beläggningsgrad; konsultföretag
= fakturerade timmar ÷ totalt antal möjliga timmar att sälja.

Beläggningsgrad; hotell
= antal belagda hotellrum ÷ antal disponibla hotellrum.

Beläggningsgraden anger hur många rum du hyrt ut i förhållande till antalet disponibla rum för en period. Nyckeltalet anger hur beläggningen på hotell sett ut för perioden.

Exempel
Om en verkstad har personal och utrusning för att klara 100 verkstadstimmar per dag men bara har arbetsuppgifter för 80 timmar är deras beläggning,

= [80 tim÷ 100 tim] x 100.
= 80,00 %.

Exempel
Ett företag har under året debiterat 1 860 timmar. Antalet tillgängliga timmar har varit 3 400. Företagets debiteringsgrad blir,

= [1 860 tim ÷ 3 400 tim] x 100.
= 54,71 %.

Exempel
Ett hotell som totalt har 1 000 st disponibla hotellrum har under en period hyrt ut 820 rum. Hotellets beläggningsgrad blir,

Antalet belagda rum ÷ antalet disponibla rum.
= [820 rum ÷ 1 000 rum] x 100.
= 82,00 %.

Använd dig av psykologisk prissättning. Många undersökningar visar att kunderna uppskattar 39 kr istället för 40 kr. De upplever den lilla gränsen på 1 kr som en psykologisk spärr.

Du ska prissätta för att,

• Reducera kundens osäkerhet.
• Dina kunder förstår och accepterar priset.
  
  
• Priset representerar ett visst värde.
• Du skapar en relation med dina kunder.
  
  
• Kunderna uppmuntras att vilja köpa igen.
• Kundenernas förtroende för ditt varumärke stärks.

• Du kalkylerar alltid före du budgeterar.
• Din kalkyl visar lägsta pris till kund.
  
• Din marknadsundersökning kan visa att marknaden
  tåler ett högre pris.
• Om så är fallet blir din marginal större.

De flesta personer är inte så priskänsliga som du tror. Det är faktiskt bara en femtedel [18%] av dina kunder som anser att priset är en viktig faktor vid ett köp.

Faktorer som påverkar kundens köpbeslut,

• Priset.
  ca 18%.
  
  
• Produkten/tjänstens uppskattade kvalitet.
  ca 21%.
  
  
• Att erbjuda en helhetslösning.
  ca 22%.
  
  
• Säljarens egenskaper.
  ca 39% .

När kunden andser att priset ligger för högt börjar en förhandling. Ett högt pris innebär inte per automatik att kunden inte kommer att köpa. Många testar priset även om de redan har bestämt sig för ett köp.

• Invändningar
  Det är upp till dig att syna invändningar genom att testa kundnyttan. Vad innebär det för kunden att använda din produkt?
  
  
• Fördelar
  Om vi bortser från priset, vad är då det mest avgörande?
  Skulle du köpa av mig här och nu om priset var lägre?
  
  Glöm inte bort att du har en kund framför dig som är
  vänligt inställd till ditt varumärke.
  
  
• Sänk "inte"
  Försök att aldrig sänka priset och om du behöver göra det ska det sänkas med väldigt lite. En prissänkning påverkar dina marginaler och ditt resultat negativt.
  
  Jag kan reducera priset med 2% om du ökar din beställning med ytterligare 20 enheter. Kunden känner att det inte finns stort utrymme till förhandling. Säljaren har lyckats med sin psykologiska finess.
  
  
• Addera värde
  Om kunden köper större volymer finns utrymme för förhandling.
  Du kan addera kringprodukter, service eller olika garantier.

En påläggskalkyl är en produktkalkyl som används när ett företag använder samma resurser för olika produkter.

Påläggskalkylen har historiskt haft stor betydelse för att räkna fram ett relevant pris på en produkt, oftast en vara.

I en påläggskalkyl fastställs direkta och indirekta kostnader. Därefter fördelas de indirekta kostnaderna på olika kostnadsbärare. I regel används ett procentuellt påslag på någon direkt kostnad. Se nedan kalkyltrappa.

Klicka på bilden för att läsa mer om pålägg.

När du ska räkna fram kalkylens olika fördelningsnycklar, påläggs-procent, utgår du från företagets resultatbudget. I exemplet nedan ser du ett antal poster från ett företags resultatbudget.

När priset sänks påverkas dina marginaler normalt procentuellt mer negativt än den urspungliga procentuella prissänkningen.

Om du inte kalkylerar och tänker till kan det gå riktigt illa. Du måste verkligen förstå hur en eventuell prissänkning slår mot verksamhetens slutliga resultat.

Läs mer! - en prissänkning slår hårt mot din lönsamhet »

Priselasticitet visar sambandet mellan ändrat pris och ändrad volym.

• Priselasticitet
  = [volymändring i procent ÷ prisändring i procent] x − 1.
  
  
  Priselasticitet = 1
  En 10 % prisökning ger en 10 % volymminskning.
  
  Priselasticiteter < 1
  Volymändringen blir mindre än prisändringen.
  
  Priselasticiteter > 1
  Volymändringen blir större än prisändringen.

När priset höjs använder du en förändringsfaktor. En prishöjning med 6% ökar priset med faktorn 1,06.

När du lämnar rabatt på ett pris multiplicerar du med en förändringsfaktorn 1- ƒ. Om du ger 15 % rabatt multiplicerar du med 1-0,15 = 0,85 och erhåller då det nettopris som kunden ska betala.

• En förändringsfaktor [ƒ] är ett positivt tal,
  
  ƒ > 1 vid ökningar.
  ƒ < 1 vid minskningar.

Läs mer! - förändringsfaktorn »

ICA Ankaret i Borstahusen funderar på att sänka priset på julkorv under december månad. Den ursprungliga marginalen är 22 % och Ulla funderar på att sänka priset med 20 %. Hur mycket måste omsättningen öka i % för att TB [marginalen] inte ska minska?

Läs mer! - exempel, förändringsfaktor 1 »

Teknigue Plastic AB tillverkar innebandyklubbor som bl a säljs till Stadium och Intersport. Nils-Oscar funderar på att öka priset från 55 kr/st till 60 kr/st och vill ta reda på hur många procent som volymen kan tillåtas minska utan att TB fösämras. De senaste månaderna har volymen varit 6 400 st.

Läs mer! - exempel, förändringsfaktor 2 »

När du förändrar ditt pris får det kortsiktiga negativa konsekvenser för din volym. Tabellerna visar hur mycket du måste öka/minska din försäljning vid en prisförändring om du vill behålla samma täckningsbidrag [TB].

• Om ett företag vill behålla samma TB gäller nedan samband,
  
  - Ett högre pris kräver lägre volym.
  - Ett lägre pris kräver högre volym.

Läs mer! - volymförändring »

När vi förändrar priset på en vara kommer normalt dess volym att påverkas. Det finns ett samband med hur mycket du måste sälja för att att kompensera en rabatt så att TTB bibehålls.

• Procentuell förändring i priset påverkar företagets volym,
  
  Minskat pris ger en möjlig volymökning
  = TB i kronor odinarie pris ÷ TB i kronor efter minskat pris.
  
  Ökat pris ger en möjlig volymminskning
  = TB i kronor odinarie pris ÷ TB i kronor efter ökat pris.

När priset höjs får det kortsiktiga negativa konsekvenser på din volym. När du ökar priset behöver du sälja mindre volymer för att uppnå samma resultat.

Tabellen visar hur mycket du kan minska din försäljningsvolym när du ökar ditt pris. Givet att du vill behålla samma resultat. Men det är ju bättre att du både ökar priset och säljer mer. Då ökar din vinst rejält.

Minskad volym vid ökat pris
= marginalprocent ÷ [marginalprocent + prisökning i %].

Läs mer! - tabell, prisökning & försäljningsvolym »

Många glömmer bort att en prissänkning [rea] på utpriset till kund slår väldigt hårt mot produktens marginaler och företagets vinst.

När priset sänks får det normalt positiva konsekvenser för din volym. Det krävs dock större försäljning för att uppnå samma resultat som före prissänkningen.

Tabellen visar hur mycket du måste öka din försäljningsvolym när du minskar ditt pris. Givet att du vill behålla samma resultat.

Ökad volym vid minskat pris
= marginalprocent ÷ [marginalprocent − prissänkning i %].

Läs mer! - tabell, prissänkning & försäljningsvolym »

Cool and the Gang Ice Cream höjer priset på sina strutar med 5,50 kr/st. Före höjningen kostade deras yoggistrutar 33,00 kr/st. Strutarnas rörliga kostnader är 4:40 kr/st.

• Beräkna med hur mycket volymen kan minska utan att det
  leder till sämre resultat än förut.
  
  Marginalprocent
  = pris/st − råvaror/st ÷ pris/st.
  = [33,00 kr/st − 4,40 kr/st] ÷ 33,00 kr/st x 100.
  = 86,67 %.
  
  Prisökning i procent
  = prisökning i kronor ÷ gamla priset x 100.
  = 5,50 kr/st ÷ 33,00 kr/st.
  = 16,67 %.
  
  Minskad volym vid ökat pris
  = marginalprocent ÷ [marginalprocent + prisökning i %].
  = 0,8667 ÷ [0,8667 + 0,1667] x 100.
  = 83,87 %.
  
  Minskad volym
  = ordinarie volym − ny volym
  = 100 % − 83,87 %.
  = 16,13 %.
  
  Svar
  Volymen kan minska med 16,33 %.
  

Real kommer från latinets "realis" som betyder verklig. En fri tolkning från oss blir då. "Nu är det verkligen dags att tömma lagret och det görs enklast via en prissänkning".

REA är kort för realisation, d v s när en butik väljer att sänka sina priser väsentligt under deras normala priser. Begreppet definieras lite olika.

• Norstedts ordbok
  Försäljning till nedsatt pris i större skala.
  
  
• Wiktionary
  En butik som tillfälligtvis säljer varor extra billigt.
  
  
• Wikipedia
  Att under en begränsad tid eller tills lagret är slut säljer ut något som du har överskott på, speciellt om värdet sjunker ifall du väntar med försäljningen.
  
  
• Marknadsföringslagen
  "Rea (...) får användas om (...) försäljningen sker under begränsad tid och priserna är mycket lägre än normalt".

Branschföreningen Svensk Handel Stil rekommenderar kläd-, sko- och sporthandeln att använda begreppet med sparsamhet.

Rea eller Realisation bör användas högst 4 gånger per år och då i samband med sommar – och vinterrealisation samt under en begränsad period mellansäsongsrea.

Enligt en studie som presenterades i Harward Business Review ger 1 procents förändring i viktiga variabler större procentuell effekt på företagets resultat.

En undersökning av 2500 företag visar vad olika åtgärder kan betyda för företagets resultat.

• 1 % högre pris
  .. ger 11,1% högre resultat.
  
  
• 1 % lägre rörliga kostnader
  .. ger 7,8% högre resultat.
  
  
• 1 % större volym
  .. ger 3,3% högre resultat.
  
  
• 1 % lägre fasta kostnader
  .. ger 2,3% högre resultat.

"Kvalitet kostar pengar, oavsett"

En duktig frisör med rätt självförtroende vågar ta rätt betalt. Om du klipper dig för en billig peng är sannolikheten stor att pengarna inte hjälper till att bygga välfärden i landet.

Vår kalkyl är inspirerad av Sveriges Frisörföretagare. Den har hjälp många frisörer att ta ut rätt pris. Använd den du med så blir du inte negativt överraskad när du går i pension.

Läs mer! - prissättning hos en frisör »

Med några få moment räknas priset ut. Du fyller i,

1. Din önskvärda månadslön.
2. Antal timmar du arbetar per månad.
   
   
3. Hur många minuter tjänsten tar.
4. Aktuella procentsatser.
   
   
5. Din beläggningsgrad.
   
   Om du inte uppnår 100% beläggning måste du
   ta mer betalt per klippning för att uppnå din månadslön.

Ladda hem mall! - prissättning hos en frisör - simulering »

« prissättning

övningsuppgifter »