Ett lager är ett fysiskt upplag av varor avsedda för framtida försäljning, distribuering eller tillverkning.

Lager innebär även upplag av detaljer och halvfabrikat som ska användas för tillverkning. Lager kan i vissa företag kallas förråd, förvar, magasin, varulager eller förvaringsutrymme.

I t ex en klädbutik eller en livsmedelsaffär räknas de osålda varor som kunden kan se och känna på till företagets lager.

Ett företags definition av varulager varierar mellan olika företag. Det är syftet med innehavet som styr klassificeringen, oftast vad företaget tillverkar eller förbrukar i sin verksamhet.

Ett varulager binder kapital och detta kapital genererar inga ränteintäkter. Det är därför viktigt att omsättningshastigheten på varulagret är hög.

Lagerkostnad
= varulagrets kapital x kalkylränta.

Ett lager fungerar som en stötdämpare för deras produktion av varor. Lager används för att kunna hantera normala svängningar på efterfrågan av företagets varor.

Storleken på ett lager kan variera från en period till en annan, för att efterfrågan på varorna kan variera kraftigare än den planerade produktionen.

Beroende på hur företagets kunder agerar kommer det spegla sig i ett ökat eller ett minskat lager. Om efterfrågan blir mindre under en kortare period påverkar det inte företagets produktion.

Det är mycket svårt att bedöma om en efterfrågeförändring är tillfällig eller permanent. Om företaget felbedömmer sina kunder uppstår en oplanerad lagerförändring.

När efterfrågan ökar igen över företagets genomsnittliga nivå minskar det "större" lagret som tidigare acckumulerats.

När efterfrågan minskar till en ny bestående lägre nivå måste företaget anpassa deras produktion till den nya nivån.

Det finns olika lager i olika typer av företag,

• Insatsvarulager [råvarulager]
  Lager av de komponenter som företaget behöver för att tillverka en vara. Insatsvarulagren kan bestå av råvaror.
  - Cykeltillverkaren - däck, ram & och lampor.
  - Däcktillverkaren - gummi & kemikalier.
  
  
• Produkter i arbete [PIA]
  Varor som befinner sig i produktionen.
  - Cyklar som inte är färdigmonterade.
  
  
• Färdigvarulager
  Tillverkade varor färdiga att säljas vidare.
  - Den färdiga cykeln och det färdiga däcket.
  
  
• Handelslager
  Varor inköpta för försäljning till konsumenterna.
  - Cykelhandlarens reservdelar.

I nedan exempel förändras både företagets efterfrågan och deras lager utan att produktionen ändras.

Luka tillverkar en cruiser, en cyckel du bara ska glida omkring på.

Vi antar att företaget tillverkar och säljer 100 cyklar per månad med start i februari. Luka börjar med ett lager på 100 cyklar. Lagrets storlek är oförändrad i februari

I mars sjunker företagets försäljning till 90 cyklar. När Luka fortsätter att producera 100 cyklar ökar lagret med 10 cyklar till 110 stycken.

I april ökar företagets försäljning till 100 cyklar. Om försäljningen i april ökar igen till 100 bilar förblir lagret oförändrat 110 eftersom produktionen fortfarande är 100.

I maj stiger efterfrågan till 110 cyklar. Det innebär att lagret minskar med 10. Företagets produktion räcker inte till för att täcka efterfrågan på 110 cyklar. Som tur är finns 10 cyklar på lager.

Efter försäljningen i maj befinner sig lagret på den ursprungliga nivån 100 cyklar.

Ett buffertlager är ett lager för att minska effekterna av tillfälliga svängningar i efterfrågan.

Företagets buffertlager är ett reservlager, en buffert, som företaget kan använda sig av för förbättra leveransförmågan och möta oväntade och tillfälliga försäljningsökningar [ordertoppar] eller försenade leveranser.

Buffertlager som även för säkerhetslager används som försäkring i fall beställda varor inte levereras i tid. Om det inte finns något buffertlager kommer företaget stå utan varor och kunderna kommer att gå till deras konkurrenter.

Beställningspunkt är den lagernivå när det är dags att beställa nya varor; en beslutsregel som anger när nya varor ska beställas till lagret. Beställningspunkten visar vilken lagernivå som ska trigga en ny beställning av varor.

Eftersom det normalt tar en viss leveranstid att få nya varor levererade måste företaget beställa sina varor en viss tid före de önskar att deras varor ska vara levererade. Företagets beställningspunkt påverkas av ledtid, tiden mellan beställning och leverans.

Beställningspunkt
= efterfrågan per arbetsdag x leveranstiden + buffertlager.

Beställningspunkt
= förbrukning under ledtiden + buffertlager.

Beställningspunkt
= terfrågan under ledtid + inspektionsintervall + säkerhetslager

Ett företag säljer 8 pepparkvarnar per dag, sex dagar i veckan. Deras tyska leverantör Zassenhaus levererar på 4 dagar. Det innebär att de måste beställa nya pepparkvarnar när det är minst 32 kvarnar kvar.

Beställningspunkt
= efterfrågan per arbetsdag x leveranstiden + buffertlager
= 8 st x 4 dgr + 0
= 32 pepparkvarnar.

Företaget beställer 432 nya pepparkvarnar när det finns 32 st kvar i lager. De planeras säljas inom 9 veckor efter leverans, 8 x 6 x 9.

Företagets inköp och förbrukning av pepparkvarnar är registrerat i ett lagerprogram. När antalet kvarnar understiger 32 st signalerar programmet. En rapport skrivs ut och beställning görs.

_ _ _

Gunilla och Maxime designar och tillverkar stolar med en sits av återvunna bilbälten. Företaget levererar 10 stolar till återförsäljare varje vecka. Varje pall skruvas samman med 5 st specialskruvar. Företaget har valt att hålla ett buffertlager som motsvarar en veckas förbrukning av skruvar.

Företaget som tillverkar specialskruvarna ligger i Utrecht, Holland, levererar beställningen på 2 veckor.

Beställningspunkt
= [10 x 5 x 2] + [ 10 x 5]
= 100 + 50
= 150 specialskruvar.

Företaget beställer 1 000 specialskruvar när det finns 150 st kvar i lager. De planeras säljas inom 10 veckor efter leveras.

Företagets inköp och förbrukning av specialskruvar är registrerat i ett lagerprogram. När antalet skruvar understiger 150 st signalerar programmet. En rapport skrivs ut och beställning görs.

Ledtid kallas tiden mellan beställning och leverans, d v s den tid det tar från att en order inkommer tills varan är levererad till kund.

Ledtid [dgr]
= antal dagar mellan order och leverans.

För att lära dig mer om lagerstyrning krävs att du först läser teorin bakom. Därefter är det viktigt att du fördjupar dina kunskaper och färdigheter genom att träna på olika nivåindelade övningsuppgifter inom lagerstyrning,

• Max-, min-, buffert- & genomsnittligt lager.
• Genomsnittlig lagringstid & ledtid.
  
  
• Omsättningshastighet.
• Beställningspunkt.

Läs mer! - övningsuppgifter & fullständiga facit »

vad är logistik
l a g e r s t y r n i n g 

Logistik är kunskapen om att leda och kontrollera materialflöden med tillhörande resurs-, informations- och monetära flöden.

Logistik innebär att uppnå högsta möjliga effektivitet genom bra service och låga kostnader, för att därigenom tillfredsställa olika parter i en flödeskedja.

- Wikipedia

Logistik innebär bl a,

• Att styra materialflöden i företaget.
• Att styra lagerhållning av råvaror och färdiga produkter.
  
  
• Att styra produktionen mot minskade lagringstider.
• Just in time.

Förut kallades logistik för materialadministration.

buffertlager
l a g e r s t y r n i n g 

Buffertlager kallas även för säkerhetslager. Det förhindrar att brist uppstår och skyddar mot osäkerhet i förbrukning och ledtid. Ett buffertlager exemplifieras oftast i ett "sågtandsdiagram".

BP = beställningspunkt.
SL = säkerhetslager = buffertlager.
Ledtid = tiden i dagar mellan beställning och leverans.

I ett lagerdiagram kan du utläsa företagets max-, min- och genomsnittslager. Om företaget använder sig av ett buffertlager finns även det inritat.

Ett företag uppnår alltid sin maximala lagernivå direkt efter årets största inköp. Företagets maxlager uppnås genom att addera inköpet med det lager som finns kvar före beställning, det s k minlagret.

Lagrets minimala nivå, s k minlager uppnås vid den lägsta lagernivå då företaget beställer nya varor eller när lagret är slut.

Maxlager [kr]
= inköp + minlager.

Minlager [kr]
= maxlager – inköp.

Lagrets genomsnittliga värde används för att räkna fram lagrets omsättningshastighet. Det uppnås genom att företaget inventerar lagret vid ett antal tillfällen över året och dividerar med antalet mätningar/inventeringstillfällen.

Genomsnittslager [kr]
= summa inventerat lagervärde ÷ antalet inventeringstillfällen.

Genomsnittslager [kr]
= [maxlager + minlager] ÷ 2.

Lagrets genomsnittliga lagringstid är ett nyckeltal där du ser hur många dagar dina varor ligger kvar i lager. Eftersom företagets varor kostar pengar när det ligger i lager är det viktigt att se till att de ligger i lager så få dagar som möjligt.

Genomsnittlig lagringstid [dgr]
= 360 ÷ omsättningshastighet.

Lagrets omsättningshastighet visar hur effektivt företaget hanterar sitt lager. Det mest optimala är att det finns små kvantiteter i lager eftersom det omsätts ofta.

Omsättningshastighet är att nyckeltal som används för att mäta företagets lagereffektivitet.

Omsättningshastighet [ggr]
= årets varukostnad ÷ genomsnittligt lager under året.

När företaget köpt in sina varor och lagt dem i lager börjar de kosta pengar. Det är därför viktigt att veta hur stor lagrets varuvärde är.

Lagrets omsättning i kronor räknas lätt ut genom att multiplicera dess omsättningshastighet med genomsnittslagret.

Lagrets omsättning [kr]
= omsättningshastighet [ggr] x genomsnittligt lager [kr]

Wilson-formeln används för att bestämma beställningskvantiteten eller produktionskvantiteten när du vet årets totala förbrukning.

De enda kostnaderna är,

• Lagerhållningskostnad per lagerförd enhet
• ordersärkostnad, d v s en engångskostnad varje gång
  du lägger en order.

Optimal orderkvantitet
= √ [[2 x ordersärkostnaden x efterfrågan per tidsenhet]
÷ lagerhållningskostnaden per styck och tidsenhet

För att Wilson-formeln ska fungera krävs ett antal förutsättningar,

• Efterfrågan är konstant och kontinuerlig.
• Ledtiden är konstant.
  
  
• Ordersärkostnader är konstant.
• Lagerhållningskostnader är konstant.
  
  
• Orderkvantiteten behöver inte uttryckas i heltal.
• Hela orderkvantiteten levereras samtidigt till lagret
  
  
• Inga brister är tillåtna.
• Priset/kostnaden är oberoende av tidskrav och beställd kvantitet.
  
  
• Formeln inte hänsyn till hanteringskostnader.

Japanskt tankesätt som baseras på principen att mer kan produceras med mindre.

• Mindre mänskliga ansträngningar.
• Mindre maskiner och utrustningar.
  
  
• Mindre tid.
• Mindre ytor.
  
  
• Mindre kassationer.
• Mindre slöseri.

.. för att kunna förse sina kunder med exakt det som eftersöks.