Många undersökningar har visat att de barn och ungdomar som tidigt fått vecko- eller månadspeng, blir bättre på att förstå pengars värde och att hushålla med sina knappa resurser.

Det är viktigt att du snackar privatekonomi med dina syskon, kompisar, föräldrar eller annan person som är intresserad av ekonomi.

Staten tar inte hand om dig utan du måste planera för din egen ekonomi. Konsumentverket anser att du behöver tre olika typer av sparande under ditt liv.

• Buffertsparande
  När du behöver pengar eftersom något oförutsett inträffat.
  Dessa pengar finns oftast på ett sparkonto där du snabbt
  kan nå dem.
  
  
• Målsparande
  När du behöver pengar till en kontantinsats till nästa bostadsrätt, nästa villa eller nästa semester. Ett sparande på några års sikt.
  Dessa pengar är oftast bundna i obligationer, fonder eller aktier.
  
  
• Pensionssparande
  Hur mycket pengar behöver du när du går i pension?
  Månadsspara i egna aktier eller i en fond med väldigt låg avgift.
  

Det bästa tiden att börja strukturera din ekonomi och göra en budget var förmodligen igår. Den nästbästa tiden är idag och den absolut sämta tiden är i morgon.

Börja idag - vad väntar du på!

När du har kontroll över dina pengar har du framförhållning och därmed koll på din ekonomi. Det är du som ska styra din privata ekonomi, inte tvärtom.

Avsätt tid för att planera, budgetera och utvärdera din privata ekonomi varje vecka.

Dina inkomster > dina utgifter.

Ju tidigare du börjar spara till din pension desto mindre pengar måste du avsätta varje månad. Det är en enorm skillnad på vilken insats som krävs varje månad när du är 20 år eller när du är 45 år.

Klicka på bilden för att läsa mer om att spara tidigt.

Våga tänka stort.
Hur mycket behöver du spara för att erhålla 5 miljoner när du blir 65 år?

• Det beror på,
  
  Kapitalet
  – Hur mycket pengar som satsas varje månad.
  
  Tiden
  – Hur gammal du är när du börjar.
  
  Räntan
  – Hur stor avkastningen är.

Anna-Lena är 20 år och arbetar som butikssäljare. Hennes månadslön före skatt är 25 000 kr. Så här lägger hon upp sitt sparande.

Anna-Lena buffertsparar till hon har 30 000 kr. Därefter lägger hon över de pengarna på ett ökat pensionssparande. Hennes nuvarande målspar ska hon använda till en längre resa.

"Becoming rich is nothing more than a matter of committing and sticking to a systematic savings and investment plan".

- David Bach, finasiell rådgivare & författare "Smart Couples Finish Rich".

• Tappa aldrig kontrollen över din privatekonomi.
• Ha aldrig onödiga eller för stora utgifter.
• Låna aldrig för mycket pengar.

Din hushållsbudget ska ställas upp så att din privatekonomi tåler sämsta möjliga utfall, som i de flesta fall innebär att du kanske blir sjuk eller hamnar mellan två arbeten.

När du budgeterar skapar du goda förutsättningar för din ekonomiska trygghet framöver.

Din hushållsbudget strukturerar upp dina in- och utbetalningar och ger dig en tydlig bild av hela din privatekonom. När du får lön varje månad följer du upp förra månadens utbetalningar,

• Pengar som betalas in på ditt konto.
• Pengar som betalas ut från ditt konto.
  
  
• Ligger du på plus är det bra.
• Ligger du på minus måste du agera direkt.

En sund budget innehåller, om möjligt, ett buffertsparande. Det innebär att din budget inte bara ska gå jämt upp utan den ska innehålla ett visst sparande. kanske till,

• Bostad,
• Renovering.
  
  
• Bil.
• Resor.
  
  
• Studier.
• Pension.

Dina inkomster = pengar in i börsen; som betalas till dig.
Vanliga inkomster kan t ex vara,

• Lön & förmåner.
• Sjuk- & föräldrapenning.
  
  
• Sjuk-/aktivitetsersättning.
• Ersättning från A-kassa.
  
  
• Pension.
• Bostadsbidrag.
  
  
• Studiestöd.
• Kapitalinkomster [räntor & utdelning].

Dina utgifter = pengar ut från börsen; som betalas av dig.
Vanliga utgifter kan t ex vara,

• Hyra & mat.
• El & tele [mobil & internet].
  
  
• Bil och andra transporter.
• Försäkring och sparande.
  
  
• Lunch & förbrukningsvaror.
• Hygien och städning.
  
  
• sjuk- & tandvård.
• Räntekostnader [på lån].
  
  
• Skor & kläder.
• Fritid & semster.

Det bästa sättet att få pengar att växa är att ha små utgifter. Om du noga undersöker vart dina pengar tar vägen kommer du snart märka att det finns många små och onödiga utgifter.

Om du sparar in på 1 000 kr och sparar dem i 40 år till 7 % ränta växer de till 2 563 315 kr. Det blir en bra start på din pension.

CNBC har listat ett antal vanliga onödiga saker som du kanske lägger pengar på.

• Data.
  Kolla upp din mobildata. Att köpa på dig extra data är både
  dyrt och oftast onödigt.
  
  
• Fika.
  Köp en termusmugg och laga ditt eget kaffe.
  Det kostar ca 2 kr i stället för 35 kr.
  
  
• Flaskvatten.
  Använd en egen flaska som du fyller med gratis kranvatten.
  Det kostar 0 kr i stället för 20 kr.
  
  
• Förseningsavgifter.
  Skaffa en rutin där du betalar dina räkningar i tid.
  
  
• Impulsköp.
  Du handlar kläder, smink och annat du inte har behov av.
  
  
• Kabel-TV.
  Streaming är billigare än både kabel och satelit.
  
  
• Lunch.
  Om du gör luchlådor varje helg blir de både nyttigare och
  mycket billigare.
  
  
• Gymkort.
  De kanske underanvänder ditt gymkort.
  
  
• Matsvinn.
  Du blir påverkad att köpa saker du inte använder.
  Vi kastar omkring 25 % av vår inköpta mat.
  
  
• Prenumerationer.
  Du hinner oftast inte läsa dina tidningar/tidskrifter.
  

En buffert är en pott med pengar som sätts undan på ett särskilt konto. Den är avsedd för att du ska kunna betala oförutsedda utgifter i hushållet, som du inte känner till på förhand, och därmed inte kan planera inför.

Din bufferts storlek beror på många saker.
Ett riktmärke brukar vara 2-3 månadslöner.

Du kan skapa en buffert genom att,

• Ha en automatisk överföring till ditt buffertkonto.
• Arbeta övertid eller ha ett extraarbete under en tid.
  
  
• Sälja dina gamla prylar eller kläder på loppis eller på nätet.
• Önska pengar till en buffert i julklapp eller present.

Enligt en undersökning av Tankesmedjan Timbro kan inte 18 % av befolkningen skrapa ihop 14 000 kr inom en vecka. Se till så att du inte hamnar i denna grupp.

De flesta som hamnar i "Lyxfällan" har prioriterat fel. De lägger pengar på onödiga saker som dränerar deras ekonomi. Det är viktigt att ha en plan. Prioritera alltid dina betalningar så här,

1. Hyra.
2. Ränor och amortering.
   
   
3. El & vatten.
4. Mat.
   
   
5. Drivmedel, skatt & försäkring.
6. Sparande.
   
   
7. Nöjen & semster.

Ditt privata pensionsparande blir allt viktigare.

De goda åren när staten betalade ut bra pensioner till sina medborgare är förmodligen över. Du kan inte "lita på" att det betalas ut tillräckligt med pengar från din statliga pension utan du måste själv spara till din egen pension. Den kanske ligger långt borta i tiden, men det är ett väldigt viktigt sparande som ska prioriteras av dig.

Börja spara tidigt; redan kring 20-25-år. Ett riktmärke är att du ska spara 5 procent av din bruttolön. En person som tjänar 25 000 kronor i månaden ska spara 1 250 kr. Kommer du igång senare i livet måste du spara mer varje månad.

De flesta vill ha 80 procent av sin slutlön som pensionär. Den allmänna pensionen blir cirka 40–50 % av din slutlön, din tjänstepension blir cirka 10–15 %. Det blir totalt cirka 50–65 %. Mellanskillnaden – skillnaden upp till 80 % – måste du spara ihop själv.

Du behöver inte blanda in en bank eller försäkringsbolag.
Du kan själv spara,

• På ett bankkonto.
  Oftast låg avkastning.
  
  
• I fonder.
  Oftast höga avgifter & viss risk.
  
  
• i aktier.
  Oftast billigast & hög risk.

Observera att alla finansiella verktyg innebär risker som kan medföra att du inte får tillbaka ditt satsade kapital. Dock har aktiemarknaden historiskt varit en bra placering som gett en bra avkastning över tiden.

Kolla Stinas budget.

• Hon får ut 23 700 kr netto varje månad.
• Hon har inget lån men en hel del andra utbetalningar.

Läs mer! - hushållsbudget, exempel »

Vi har alla våra egna rutiner för att ställa upp en budget. Vissa gillar att använda sig av penna och suddgummi och vissa gillar att använda ett kalkylblad som t ex Excel.

Använd dig av våra mallar för att arbeta fram din hushållsbudget.

Läs mer! - hushållsbudget, mall med rubriker »

Läs mer! - hushållsbudget, mall utan rubriker »

Läs mer! - hushållsbudget, mall i Excel »

När du lånar pengar från t ex banken uppstår en kapitalkostnad. det är den totala kostnaden för att du lånar pengar,

• Ränta.
• Eventuella avgifter som t ex uppläggning- & aviavgift.

Din totala utbetalning varje månad påverkas av,

• Amortering.
• Ränta.
• Eventuella avgifter som t ex uppläggning- & aviavgift.

Läs mer! - banklån »

• Prioritera alltid hyra, el, försäkringar, skatter och bank.
• Var försiktig med sms-lån och andra microlån.
• Låna aldrig på ditt kreditkort.

Det finns en uppsjö av olika företag som erbjuder sms-lån.
De är tyvärr alldeles för lätta att få.

• De tas oftast av personer i ekonomisk trångmål.
• Det görs normalt ingen egentlig kreditprövning.
  
  
• Den effektiva räntan blir oftast väldigt hög.
• Det finns risk att din totala ekonomiska situation förvärras.
  

Enligt en artikel i Dagens Industri kunde endast 25% av de
tillfrågade räkna ut kostnaden för ett sms-lån.

• Lånebelopp = 1 000 kr.
• Löptid = 10 månader.
• Ränta = 691%.
  
  
  
• Formel för ränteberäkning.
  = K x [A dgr ÷ 360 dgr] x R
  = kapital x [antal dagar ÷ 360] x räntesats.
  
  
  
• Baserat på 10 mån.
  = 1 000 x [10 mån ÷ 12 mån] x 6,91.
  = 5 758 kr.
  
  
  
• Baserat på 300 dagar.
  =1 000 x [300 dgr ÷ 360 dgr] x 6,91.
  = 5 758 kr.

"Du kan inte lära en människa någonting. Du kan bara hjälpa henne att upptäcka det inom sig själv"

Återkommande räkningar som anländer varje månad, kvartal eller år kallas för fasta utgifter. Dina fasta utgifter baseras normalt på ett avtal/kontrakt. Det är oftast relativt lätt att budgetera dessa eftersom utgiften är lika stor varje månad under året. De mest förekommande är t ex,

• Hyra.
• El & vatten.
  
  
• Räntor för lån.
• Medlemsavgift till A-kassa.
  
  
• Internet.
  
• Mobiltelefon.
  
  
• Hemförsäkring.
• Grupplivförsäkring.
  
  
• Sjukförsäkring.
  
• Dagisavgift.
  
  
• Bilskatt.
• Bilförsäkring.
  
  
• Månadssparande.
• Pensionssparande.

Övriga räkningar som inte återkommer en viss period kallas för rörliga utgifter. Det är betydligt svårare att beräkna dina rörliga utgifter under ett år eller per månad. Övriga utgifter kan t ex vara,

• Mat.
• Kläder.
  
  
• Bensin.
• Nöjen.
  
  
• Semester.
• Hårklippning.
  
  
• Hygien & tvätt.
• Cigaretter & snus.
  
  
• Tandläkare.
• Läkare & apotek.

• Planera in budgetkontroller i din kalender.
• Följ upp din budget varje vecka.
• Korrigera eventuella förändringar direkt.

När du ska bygga en förmögenhet ska du dra ned på dina utgifter. När du minskar dina utgifter får du mer pengar över till att spara och investera. Det är enkel matematik.

Vi har valt att fokusera på nedan dagliga "svinn".

• Köpa lunch varje dag
  Gör dina egna lunchlådor.
  De är godare, roligare, nyttigare och du sparar väldigt mycket pengar under ett år. Du kan spara 75 kr/dag vilket motsvarar
  18 000 kr under ett år.
  
  18 000 kr per år i 40 år till 10 % ränta blir
  = 18 000 x 1,10^40 = 814 666,67 kr.
  
  
• Köpa flaskvatten varje dag
  Att köpa vatten på flaska är både lathet och slöseri med pengar och med jordens resurser. Att köpa kolsyrat vatten är ännu värre.
  
  Om du köper två flaskor per dag kan du spara 44 kr/dag.
  Det motsvarar 10 560 kr under ett år.
  
  10 560 kr per år i 40 år till 10 % ränta blir
  = 10 560 x 1,10^40 = 477 937,74 kr.
  
  
• Köpa kaffe varje dag
  Köp en termos och gör ditt eget kaffe.
  
  Om du en kaffe per dag kan du spara 35 kr/dag.
  Det motsvarar 8 400 kr under ett år.
  
  8 400 kr per år i 40 år till 10 % ränta blir
  = 8 400 x 1,10^40 = 380 177,74 kr.
  
  
• Köpa dagstidning varje dag
  Det var hyfsat bättre förr, men det står inte så mycket
  i dagens tidningar. Du har med stor sannolikhet redan
  fått reda på allt dagen före.
  
  Om du en tidning per dag kan du spara 15 kr/dag.
  Det motsvarar 3 600 kr under ett år.
  
  3 600 kr per år i 40 år till 10 % ränta blir
  = 3 600 x 1,10^40 = 162 933,32 kr.
  
  
  
• Grattis, totalt blir det ..
  Om du har alla laster blir det en hel del pengar som
  du kan ha roligare för när du pensioneras.
  Totalt blir det = 1 835 715,47 kr.

Våra beräkningar baseras på 5 arbetsdagar under 48 veckor/år.

Reporäntan, infördes i juni 1994, är Riksbankens viktigaste styrränta. Reporäntan är den ränta som bankerna kan låna eller placera till i Riksbanken över 7 dagar.

Reporäntan påverkas av olika omvärldsfaktorer som t ex inflation och konjunkturläge och förändras därför över tiden. Eftersom reporäntan påverkar bankernas in- och utlåningsränta påverkar den även din privatekonomi.

• Den 17 aug 1987 var reporäntan,
  + 3,75%.
  
  
• Den 17 aug 1994 var reporäntan,
  + 7,20%.
  
  
• Den 19 sep 2001 var reporäntan,
  + 3,75%.
  
  
• Den 04 sep 2008 var reporäntan,
  + 4,75%.
  
  
• Den 03 sep 2015 var reporäntan,
  – 0,35%.

- Källa, Sveriges Riksbank.

Mellan december 1985 till maj 1994 använde Riksbanken sig av marginalräntan.

• Den 16 sep 1992 var marginalräntan,
  + 500% under tre dagar.
  
  Under finanskrisen 1990-1994 tvingades dåvarande Riksbankchefen Bengt Dennis att försvara den svenska kronans värde.

Enkelt uttryckt är ränta = priset för att låna pengar.
Det går även att uttryckas som det pris du är villig att betala för att konsumera idag.

Storleken på räntan, t ex 5% eller 12%, heter räntesats. Räntesatsen anges oftast som en procentsats av lånebeloppet över en given löptid, normalt ett år.

Räntesatsen storlek bestäms utifrån,

• Lånets säkerhet [risk].
• Lånets storlek.
  
  
• Lånets löptid.
• Riksbankens räntenivå.

Ränta är ingen nytt begrepp utan det benäms redan i biblen.

2 Mosebok 22:25
"Lånar du penningar åt någon fattig hos dig bland mitt folk, så skall du icke handla mot honom såsom en ockrare; I skolen icke pålägga honom någon ränta."

• Inlåningsränta
  Den ersättning banken ger dig får att du lånat ut pengar till dem, d v s den ränta du får på dina sparade pengar på ditt bankkonto.
  
  
• Utlåningsränta
  Den ränta du betalar för ett banklån, d v s den ränta
  du får betala för att du är villig att konsumera nu.

Nominell ränta är den räntesats som långivaren erbjuder. Det kan vara 5% ränta på ett bankkonto eller 4% ränta på ett villalån.

Den nominella räntesatsen anges i ditt lånebrev, d v s den ränta som t ex en bank aviserar [marknadsför] på sin webbplats. Det är det vi i dagligt tal kallar ränta.

Den nominella räntan används normalt för att marknadsföra olika finansiella tjänster. Den inkluderar "aldrig" varken kostnader för uppläggnings-, avi- eller andra avgifter som lånegivaren tar ut.

För en rättvisande bild ska du be om lånets effektiva ränta.

Enligt Konsumentverket är effektiv ränta = ett jämförspris på lån uttryckt i en årsränta. Den effektiva räntan fungerar ungefär som jämförpris i matvarubutiken. Den effektiva räntan är det faktiska pris du betalar när du tar ett lån.

Den effektiva räntan hjälper dig att inte falla för "lockpriser" utan ger en korrekt bild av den verkliga kostnaden för ditt lån.

Den anges för att du ska kunna jämföra olika lån med olika,

• Räntor.
  
• Löptider.
  
• Avgifter.

Enligt Konsumentkreditlagen är långivare skyldiga att ange den effektiva räntan i låneavtalet.

Eftersom många långivare har varierande avgifter som t ex avi-, uppläggnings- eller andra avgifter blir den effektiva räntan väldigt olika.

Den effektiva räntan blir oftast väldigt hög på microlån, billån och konsumentlån hos t ex elektronikhandeln.

Den effektiva räntan är väldigt svår att räkna ut själv, den behöver ett kalkylprogram. Även med ett kalkylprogram krävs särskilda kunskaper i matematik på högskolenivå.

Formeln finns angiven i Europaparlamentets direktiv.

Här visas två exempel,

• Lån = 2 000 kr
  Löptid = 12 månader.
  Ränta = 0% nominell ränta.
  Uppläggningsavgift = 395 kr.
  Aviavgifter = 29 kr per månad.
  
  Effektiv ränta = 111,20 %.

• Lån = 5 000 kr
  Löptid = 12 månader.
  Ränta = 0% nominell ränta.
  Uppläggningsavgift = 295 kr.
  Aviavgifter = 29 kr per månad.
  
  Effektiv ränta = 27,42 %

Läs mer! - räkna ut effektiv ränta »

Pengar genererar mer pengar.

Alice som vill göra en långresa till Asien om några år har sparat ihop 10 000 kronor. Hon får ett tips att hon kan spara pengarna på ett bankkonto med 5% ränta tills de fördubblats i värde.

När har hennes pengar växt till 20 000 kr?

Formeln för slutvärdefaktor = (1 + r)^n.

10 000 x (1,10)^n = 20 000.
(1,05)^n = 20 000 ÷ 10 000 = 2
n x log 1,05 = log 2.
n = log 2 ÷ log 1,05.
n = 0,3010 ÷ 0,021.
n = 14,33.

svar
Efter ca 14 år.

Räntan beräknas fr o m den dag lånet betalas ut till dig t o m den dag som amortering görs eller lånet slutligt betalas av.

Räntan i kronor påverkas av 3 variabler,

• Kapital [kreditbelopp].
• Antal lånedagar.
• Räntesats.
  

• Lånebelopp = 100 000 kr.
• Löptid = 360 dagar.
• Årsränta = 5%.
  
  
  
• Formel för ränteberäkning = K x A x R.
  = K x [A dgr ÷ 360 dgr] x R.
  = kapital x [antal dagar ÷ 360] x räntesats.
  
  
  
• Baserat på 12 mån.
  = 100 000 x [12 mån ÷ 12 mån] x 0,05.
  = 5 000 kr.
  
  
  
• Baserat på 60 dagar.
  =100 000 x [60 dgr ÷ 360 dgr] x 0,05.
  = 833,33 kr.
  
  
  
• Baserat på 14 dagar.
  =100 000 x [14 dgr ÷ 360 dgr] x 0,05.
  = 194,44 kr.
  
  
  
• Baserat på 1 dag.
  =100 000 x [1 dag ÷ 360 dgr] x 0,05.
  = 13,89 kr.

Bankernas snittränta är den räntan som deras kunder faktiskt betalar. Det är bankens listränta minus den rabatt som deras kunder förhandlat fram. Enligt Frida Anderssom reporter på SvD Näringsliv ska du tänka på 8 saker när du förhandlar om din ränta.

• Fingervisning
  Snitträntan är en fingervisning.
  
  Om du har stora lån och en säker ekonomi får du med
  stor sannolikhet en lägre ränta än snitträntan.
  
  
• De små bankerna
  Vad kan de mindre bankerna erbjuda dig?
  
  De är sugna på att plocka marknadsandelar genom att
  få fler "säkra" kunder som lånar mer pengar.
  
  
• Genomsnitt
  Snitträntan är ett genomsnitt av alla låntagares ränta.
  
  Enligt Avanza Bank är det bara ca 30% som prutar. Du bör kunna pruta ned någa 10-dels procentenheter under snittet.
  
  
• Snitträntan
  Ha koll på bankernas publicerade snitträntor.
  Det är den räntenivån du ska förhandla under.
  
  
• Var aktiv
  En aktiv låntagare tjänar pengar.
  Kolla runt bland alla banker och ring upp de tre bästa.
  
  Boka in två möten på varje bank. Gå aldrig ensam utan
  ta med dig ytterligare en person. Du får ett bättre för-
  handlingsläge då.
  
  
• Bemöt bankernas argument
  De stora bankernas kostnader för utlåning är minimal.
  
  Bankens invändning:
  - Du har fått en ränta enligt gällande snitt.
  Ditt svar:
  - Jag vet att ni har ökat era marginaler på bolån.
  
  Bankens invändning:
  - Den ränta du fått är historiskt låg.
  Ditt svar:
  - Bankens kostnader för bolån är även historiskt låga.
  
  
• Tiden är en viktig variabel
  Se till att banken skriver in att ränterabatten ska gälla
  under hela bindningstiden.
  
  
• Motivering
  Dra nytta av bankerna motivering. Be din bank motivera
  vad det är som ger dig en lägre ränta. Är det din,
  
  - Inkomst.
  - Belåningsgrad.
  - Annat.
  
  
• Du som person
  Marknadsför dig som en duktig och bra kund som alltid
  sköter dina inbetalningar till banken i rätt tid. Om de vill
  att du ska bli helkund ska du ha rejäl rabatt. När du blir
  helkund kommer banken tjäna mycket pengar på dig.
  
  
• Inte sparande
  Blanda aldrig in ditt sparande i förhandlingen.
  
  Du ska ha dina sparpengar där det är billigt och där de faktiskt hanteras bäst och ger den bästa avkastningen.

Fredagen den 12 juni praktiserade biz4you.se att förhandla ett lån med hjälp av bakens snittränta.

Det var ett mindre lån på 500 000 kr i Swedbank.
Bankens marknadsränta och snittränta visas nedan.

Räntan för att binda lånet på tre år var 1,99%. Efter förhandling och argumentering erhöll vi en ränta på 1,43%. Det innbebar att vi fick 0,56% i rabatt mot den aktuella räntan och 0,40 i rabatt mot den aktuella snitträntan.

Vår förhandling minskade räntan med,

Minskning i % av snittränta.
= [0,40 ÷ 1,73] x 100.
= 0,2312.
= 23%.

Minskning i % av aktuell ränta.
= [0,56 ÷ 1,99] x 100.
= 0,2814.
= 28%.

När du förhandlar tjänar du pengar; gör det till en vana!
Om du tar ett större lån borde det finnas ytterligare utrymme för en lägre ränta.

För att få en rabatt, måste du fråga om vad du får i rabatt.
Dina mest lönsamma ord är helt enkelt.

- Hur mycket får jag i rabatt?

– Paul Samuelsson, nobelpristagare i ekonomi

En ny undersökning som handlar om ekonomikoll har initierats av den amerikanska kreditvärderingsjätten Standard And Poor. De fem frågorna har ställts i samband med undersökningsföretaget Gallups globala jätteenkät World Poll Survey 2014.

Sverige, Danmark & Norge hamnar i topp med 71% rätta svar.

Har du ekonomikoll?

De fem frågorna var,

1.
"Är det säkrare att lägga dina pengar i en verksamhet eller investering, eller att lägga dem i flera?"

2.
"Anta att priserna av sakerna du köper dubblas under på 10 år. Om din inkomst också dubblas på samma tid, kommer du kunna köpa mindre, lika mycket eller mer jämfört med idag?"

3.
"Vad är en lägre summa, för att återbetala ett lån på 100 dollar: 105 dollar eller 100 dollar plus tre procent?"

4.
"Om du har pengar på bankkonto i två år och banken lägger till 15 procent per år. Kommer banken år två att lägga till mer pengar eller samma mängd som år ett?"

5.
"Anta att du har 100 dollar på ett bankkonto och banken lägger till 10 procent per år. Efter fem år med ett orört konto, har du: mer än 150 dollar, exakt 150 dollar eller mindre än 150 dollar?"

1:Flera, 2:Lika mycket, 3:100 plus 3%, 4:Mer, 5:Mer än 150 USD
Källa: Dagens Industri