En bidragskalkyl är en kalkyl där ofullständig kostnadsfördelning görs. I en bidragskalkyl används begreppen särintäkter, särkostnader och samkostnader.

Bidragskalkyler kan användas vid produktval och prissättning när det finns ledig kapacitet. Bidragskalkyler används även vid produktval då det finns trånga sektioner.

En bidragskalkyl kalkylerar inte med alla kostnader utan tar enbart hänsyn till särintäkter och särkostnader som genererar ett bidrag som kallas täckningsbidrag, TB.

En bidragskalkyl innehåller endast de förändringar som beslutet eller kalkylobjektet orsakar. Täckningsbidraget ska bidra till att täcka företagets fasta kostnader [samkostnader] och bidra till en eventuell vinst.

Täckningsbidrag [TB]
= särintäkter – särkostnader.
= försäljningspris – inköpspris [under korta perioder].
= försäljningspris – RK/st [under korta perioder].

Skillnaden mellan en bidragskalkyl och en självkostnadskalkyl,

• En bidragskalkyl beräknar din produkts täckningsbidrag, TB.
• En självkostnadskalkyl beräknar vad din produkt kostar.

Läs mer! - täckningsbidrag »

För att undvika en viss begreppsförvirring reder vi ut begreppen "sär" och "sam". Särkostnader och samkostnader uppstår p g a ett specifikt beslut.

Särintäkt
– En intäkt för ett särskilt kalkyobjekt just nu
– Normalt ett försäljningspris för en specifiik produkt.

Särkostnad
– En särkostnad uppstår eller försvinner p g a ett specifikt beslut.
– Kostnader för ett specifikt kalkylobjekt just nu.

– Uppstår när du väljer att tillverka ett visst kalkylobjekt.
– Försvinner när ett visst kalkylobjekt slutar att tillverkas.

– Kan vara både fasta– och rörliga kostnader.
Gemensamma kostnader som inte naturligt går att dela upp

Samkostnad
– En gemensam resurs som inte naturligt går att dela upp.
– Den påverkas inte av ett specifikt beslut.

– En samkostnad försvinner inte vid ett eventuellt beslut.
– Det är en gemensam kostnad för ett särskilt kalkylobjekt just nu.

– Normalt fasta kostnader för hela företaget.
– Den finns kvar när "projektet" tar slut.

Täckningsbidrag, TB är det överskott [bidrag] ett kalkylobjekt bidrar med efter det att dess rörliga särkostnader är täckta.

TB visar hur stort överskott [bidrag] som genereras för att täcka företagets samkostnader [fasta kostnader] och för att ge en vinst.

Täckningsbidrag
= särintäkter – särkostnader.
= pris – inköp.

Resultat
= täckningsbidrag – samkostnader.
= TB – FK.

Klicka på bilden för att läsa mer om täckningsbidrag, TB.

varför bidragskalkylering?
b i d r a g s k a l k y l e r i n g

En bidragskalkyl är lämplig vid kortsiktiga produktionsbeslut t ex produktionsvalsproblem vid trånga sektioner och ledig kapacitet. Metoden ger upplysning om lägsta tänkbara pris och ger därmed möjlighet till flexibel prissättning.

Bidragskalkylen,

• Är enkel och snabb.
• Ger enkel kostnadsfördelning.
  
  
• Är enkel att förstå och snabb att använda.
• Använder inga fördelningsnycklar.
  
  
• Är lämplig vid kortsiktiga problem och/eller beslut.
• Ger upplysning om lägsta tänkbara pris.
  
  
• Möjliggör flexibel prissättning.

bidragskalkyl, handel
b i d r a g s k a l k y l e r i n g

Ingående varukostnad, IVK
= fakturakostnad + hemtagningskostnad.

Bruttovinst
= försäljningspris – varukostnad.

Exempel
Totala intäkter = 110 Mkr.
Rörelsekostnader =  34 Mkr.
Varuförbrukningskostnader = 54 Mkr.

Bruttovinst 
= 110 Mkr – 54 Mkr.
= 56 Mkr

Resultat
= 56 Mkr – 34 Mkr.
= 22 Mkr.

Bruttovinstmarginal
= 56 Mkr ÷ 110 Mkr.
= 50,9 %.

Resultatmarginal
= 22 Mkr ÷ 110 Mkr.
= 20 %.

bidragskalkyl, tjänster
b i d r a g s k a l k y l e r i n g

• Särkostnader för projektet
  = lönekostnad + projektspecifika särkostnader.

bidragskalkyl, tillverkning
b i d r a g s k a l k y l e r i n g

• Ledig kapacitet
  En produkt är på kort sikt lönsam att tillverka och sälja om täckningsbidraget är positivt , d v s TB < 0.
  Lägsta acceptabla pris täcker precis produktens särkostnader.
  
  
  
• En gemensam trång sektion
  Välj den produkt som ger störst TTB.
  Den produkt är mest lönsam som ger störst täckningsbidrag per enhet av den trånga sektionen [begränsande faktor].

"happy-hour"
b i d r a g s k a l k y l e r i n g

Happy hour är en klassisk bidtagskalkyl-situation. Det krävs dock tre förutsättningar för att "happy-hour" ska bli framgångsrikt.

• Täckningsbidraget ska vara större än noll.
• Det ska finnas tillräckligt med outnyttjad [ledig] kapacitet.
• Du får inte riskeras några störningar med dina kunder..

För att lära dig bidragsskalkylering krävs att du först läser teorin bakom. Därefter är det viktigt att du fördjupar dina kunskaper och färdigheter genom att träna på olika övningsuppgifter inom bidragsskalkylering,

• Särintäkter & särkostnader..
• Samkostnader.
  
  
• Täckningsbidrag.
• Täckningsgrad.

Läs mer! - övningsuppgifter & fullständiga facit »

Ett kalkylobjekt, även kallat kostnadsbärare, är det objekt för vilket företaget beräknar intäkter och kostnader. Objektet kan vara flera saker. T ex ..

• En produkt.
• Ett projekt.
  
  
• En marknad.
• En del av ett företag eller hela företaget.
  

En alternativkostnad är den intäkt du går miste om genom att välja ett alternativ framför ett annat. Kostnaden är den förlorade intäkten från det alternativet du inte valt att nyttja.

Exempel
Du har pengar bundet i aktier och två alternativ.
Behålla dina aktier eller sälja dem för att betala av ett banklån.

Om du väljer att behålla dina aktier blir din årliga aktieutdelning den alternativa kostnaden. Väljer du att betala ditt lån blir den förlorade aktieutdelningen den alternativa kostnaden.

Täckningsgraden anger hur stor procentuell andel av försäljningspriset som utgörs av täckningsbidrag; andelen TB i % av försäljningen.

TG visar alltså TBs andel av särintäkterna [försäljningspriset] eller TB i procent av omsättningen. Om TG = 25 % betyder det att varje såld vara bidrar med 0,50 kr för att täcka företagets FK och ge en eventuell vinst.

Täckningsgrad kallas i andra sammanhang för,

• Marginalprocent.
• Bruttovinstprocent.

Täckningsgrad, TG
= täckningsbidrag, TB ÷ särintäkt.
= TB ÷ pris.

Läs mer! - täckningsgrad »

När vi förändrar priset på en vara kommer normalt dess volym att påverkas. Det finns ett samband med hur mycket du måste sälja för att att kompensera en rabatt så att TTB bibehålls.

• Pris vs volym
  
  Volymökning
  = TB i kronor odinarie pris ÷ TB i kronor efter minskat pris.
  
  Volymminskning
  = TB i kronor odinarie pris ÷ TB i kronor efter ökat pris.

ledig kapacitet
b i d r a g s k a l k y l e r i n g

Ledig kapacitet innebär t ex att en del av företagets maskinpark inte nyttjas fullt ut. Den är outnyttjad

Outnyttjad kapacitet är den kapacitet som inte används i företaget. Tillgänglig kapacitet kan delas in i utnyttjad kapacitet och outnyttjad kapacitet.

Beslutsregel
Välj den produkt som ger störst totalt täckningsbidrag, TTB

En order eller produkt är på kort sikt lönsam att tillverka och sälja om dess täckningsbidrag är positivt. (TB > 0)

Det lägsta acceptabla priset på en produkt eller order är det pris som precis täcker produktens [orderns] särkostnad.

Priset ska, på kort sikt, sättas så att TTB maximeras.

• Prissänkning vid ledig kapacitet,
  
  – Svårt höja priserna igen.
  – Andra kunder.
  
  – Reserverar kapacitet.
  – Tar försäljning från dina andra varor.
  
  – Konkurrenterna kommer att reagera.

en trång sektion
b i d r a g s k a l k y l e r i n g

Bidragskalkyler används för att välja vilka produkter som ska produceras när det finns en eller flera trånga sektioner.

Klicka på bilden för att läsa mer om en trång sektion.

Beslutsregel
Välj den produkt som ger störst totalt täckningsbidrag, TTB.

Den order eller den produkt som ger störst TB per enhet av den trånga sektionen är mest lönsam.

« bidragskalkyl

övningsuppgifter »