Modeller tas fram för att kunna visa en förenklad verklighet. Metoden med resultatplanering fungerar enbart efter givna förutsättningar.

• Linjära samband.
  Kurvorna för TI och TK förutsätts vara linjära [konstanta].
  
  
• Kostnader
  Delas in i rörliga- och fasta kostnader.
  
  
• Intervallbegränsning.
  I praktiken är det endast inom ett visst intervall tekniken är tillämpbar.
  
  
• Volym
  Är den enda kostnads- och intäktspåverkande faktorn.
  
  
  
  Vi bortser från,
  
  – Effektivitetens växlingar.
  
  – Volymförändringarnas hastighet.
  
  – Löner, priser och tillverkningsmetoder ändras inte.
  

Resultatplanering, delas upp i - totalanalys och bidragsanalys. Den analyserar sambandet mellan volym [q], kostnader [rk/st & FK] och intäkter [p/st].

Läs mer! - resultatplanering, struktur »

Ett företags resultat mäts under en period, normalt 1/1 – 31/12. Ett företags resultat erhålls genom att årets intäkter minskas med årets kostnader.

• Resultat
  = totala intäkter – totala kostnader.
  = TI – TK.
  
  Total intäkt, TI
  = p/st x q.
  = TI – [RK + FK].
  = p/st x q – RK/st x q – FK.
  
  = q x [p/st – RK/st] – FK.
  = TTB – FK.
  
  = TB/st x q – FK.
  = TI x TG – FK.
  
  p = pris.
  q = volym.

Ett resultatdiagram ger en grafisk bild som visar hur företagets resultat varierar med volymen. I skärningspunkten mellan linjen för totala kostnader och linjen för totala intäkter finns den kritiska punkten, nollpunkten.

Analysen och diagrammet bygger på att mixen mellan de olika produkterna hålls konstant vid volymvariationer.

Ett resultatdiagram ett tvådimensionellt diagram som har två axlar X-axeln som går horisontellt och Y-axeln som går vertikalt.

• X-axeln
  Den vågräta x-axeln har volym som måttenhet.
  
  
• Y-axeln
  Den lodräta y-axeln har kronor som måttenhet.

Diagrammet innehåller fasta kostnader [FK], rörliga kostnader [RK], totala kostnader [TK] och totala intäkter [TI]. Diagrammet kan upprättas för en produkt, företag eller en kund.

Ett resultatdiagram visar,

• Nollpunkt.
• Nollpunktsvolym.
  
  
• Nollpunktsomsättning.
  
• Säkerhetsmarginal.
  
  
• Vinst vid en given volym, TI > TK.
• Förlust vid en given volym, TI < TK.

Klicka på bilden för att läsa mer om resultatdiagram.

Läs mer! - resultatdiagram, bild »

Ett resultatdiagram visar företagets resultat. Diagrammet visar vid vilken volym som företagets försäljning [volym] visar vinst, förlust eller break even.

Klicka i diagrammet för större bild.

När du ska rita ett resultatdiagram bygger du upp det i 5 steg,

1. Rita in linjen för fasta kostnader, FK.
2. Rita in linjen för rörliga kostnader, RK.
   
   
3. Rita in linjen för totala kostnader, TK.
   
4. Markera nollpunkten [break even eller kritisk punkt].
   
   
5. Rita in verklig volym & markera säkerhetsmarginalen.

Läs mer! - resultatdiagram, uppbyggnad »

Ophelia och Malin säljer personliga kakelplattor som designas via företagets egen webbplats. Plattorna tillverkas för 5 kr/st och säljs för 10 kr/st. Rita in företagets FK, RK, TK och TI i ett resultatdiagram.

Läs mer! - exempel, resultatdiagram #1 »

Speed SEA tillverkar tillbehör som genererar en båtresa med race-känsla. Ika har fått ett resultatdiagram av sin chef. Var vänlig hjälp henne att räkna fram nedan begrepp.

• Beräkna företagets,
  
  - Pris per styck.
  - Fasta kostnader.
  - Rörliga kostnader per styck.
  - Kritiska volym, nollpunktsvolym.
  - Kritiska intäkt, nollpunktsomsättning.

Läs mer! - exempel, resultatdiagram #2 »

En bidragskalkyl är en ofullständig produktkalkyl som används för att räkna fram täckningsbidrag och nyckeltal. I modellen tas endast hänsyn till särkostnader [rörliga kostnader]. Täckningsbidraget ska täcka företagets samkostnader [fasta kostnader] och ge vinst.

• Täckningsbidrag, TB
  = pris/st – RK/st.
  
  Totalt täckningsbidrag, TTB
  = TB x q.
  
  Resultat
  = TTB – FK.
  = TB x q – FK.
  
  Kritisk volym
  = FK ÷ TB.
  
  Täckningsgrad
  = TB ÷ pris/st x 100.
  = TTB ÷ TI x 100.
  
  Kritisk omsättning
  = FK ÷ TG x 100.
  
  q = volym.

Täckningsbidrag, TB, är det överskott en produkt bidrar med efter det att produktens rörliga kostnader, RK, är täckta. TB visar hur stort bidrag [överskott] som blir över för att täcka företagets fasta kostnader, FK, och eventuell vinst.

Klicka på bilden för att läsa mer om TB.

Om företagets fasta kostnader t ex hyror, lön och övriga kostnader är 100 000 kr måste företagets sälja 10 000 varor för att nå break-even, d v s att gå plus-minus-noll.

När de säljer den 10 001:a produkten börjar de gå med 10 kr i vinst på varje produkt de säljer.

Täckningsgrad, TG, visar hur stor andel av särintäkterna som bekostar kalkylobjektets särkostnader. TG visar andelen TB i % av försäljningen.

• TG
  täckningsbidragets andel av särintäkterna [försäljningspriset] eller TB i procent av omsättningen.

• TB
  = försäljningspris/st – rörliga kostnader/st.
  = p/st – rk/st.
  = 30 kr/st – 20 kr/st.
  = 10 kr.

• TG
  = TB ÷ försäljningspris/st.
  = 10 kr/st ÷ 30 kr/st x 100.
  = 33,33 %.

Läs mer! - täckningsgrad, TG »

För att lära sig totalanalys krävs att du först läser teorin bakom. Därefter är det viktigt att du fördjupar dina kunskaper och färdigheter genom att träna på olika övningsuppgifter inom totalanalys,

• Resultatplanering.
• Resultatdiagram.
• Totalanalys.

Läs mer! - övningsuppgifter & fullständiga facit »

Ett kalkylobjekts verksamhetsvolym kan t ex vara antal,

• Sålda enheter.
• Levererade paket.
  
  
• Körda mil.
• Tillverkade enheter.
  
  
• Kunder.
• Studenter.
  
  
• Hotellnätter.
• Restauranggäster.
  
  
• Passagerare.
  

För ett visst företag gäller följande.

• Pris/st; 5 000 kr.
  RK//st; 3 000 kr.
  FK; 4 000 000 kr.
  Volym; 2 500 st.
  
  
  
• Beräkna,
  TTB, kritisk volym, täckningsgrad och kritisk intäkt.
  
  
  
• Täckningsbidrag, TB
  = Pris/st – RK/st.
  = 5 000 kr/st – 3 000 kr/st.
  = 2 000 kr/st.
  
  Totalt täckningsbidrag, TTB
  = TB/st x volym.
  = 2 000 kr/st x 2 500 st
  = 5 000 000 kr.
  
  Resultat
  = TTB – FK.
  = 5 000 000 kr – 4 000 000 kr.
  = 1 000 000 kr.
  
  
  
• Kritisk volym
  = FK ÷ TB/st.
  = 4 000 000 kr ÷ 2 000 kr/st.
  = 2 000 st.
  
  
  
• Täckningsgrad, TG
  = TB/st ÷ pris.
  = [2 000 kr/st ÷ 5 000 kr/st] x 100.
  = 40 %.
  
  
  
• Kritisk intäkt.
  = FK ÷ TG.
  = 4 000 000 kr ÷ 0,40.
  = 10 000 000 kr.

Rörliga kostnader, RK, är kostnader som varierar med antalet producerade enheter. Det innebär att rörliga kostnader förändras när verksamhetsvolymen förändras.

Rörliga kostnader delas upp i tre underkategorier,

• Proportionell rörlig kostnad
  Kostnader som förändras med verksamhetsvolymen.
  – T ex lön till ackordsarbete.
  
  
• Progressiv rörlig kostnad
  Kostnader som ökar snabbare än verksamhetsvolymen.
  – T ex övertidsersättning till ackordsarbetare.
  
  
• Degressiv rörlig kostnad
  Kostnader som ökar långsammare än verksamhetsvolymen.
  – T ex materialinköp med kvantitetsrabatter.

Fasta kostnader, FK, är kostnader som inte varierar med antalet producerade enheter. Det innebär att fasta kostnader inte förändras när verksamhetsvolymen förändras.

Fasta kostnader delas upp i tre underkategorier,

• Helt fasta kostnader
  Kostnader som finns även när verksamheten står stilla.
  – T ex hyra och försäkring.
  
  
• Driftsbetingade fasta kostnader
  Kostnader som uppstår när verksamheten är igång men
  som inte påverkas av volymökningar.
  – T ex belysning och lön.
  
  
• Halvfasta kostnader
  Kostnader som ökar trappstegsvis eller vid volymökning.
  – T ex maskinkostnader och lagerkostnader.
  
  Kan vara reversibla eller irreversibla.

Företagets totala kostnader är den sammanlagda kostnaden. Det innebär att företagets totala kostnad = fast kostnad + rörlig kostnad. TK = FK + RK.

• Total kostnad, TK
  = RK + FK.
  
  Total kostnad, TK
  = TRK + FK.
  = [RK/st x q] + FK.
  
  Totala rörliga kostnader, TRK
  = RK/st x q.
  
  Rörlig kostad per styck, RK/st
  = RK ÷ q.
  
  Fast kostnad per styck, FK/st
  = FK ÷ q.
  
  q = volym.

Med hjälp av high-low-metoden kan du snabbt beräkna rörliga- och fasta kostnader. Metoden anses dock ha sina brister.

Välj två perioder med hög respektive låg verksamhetsvolym.
Utgå från totalkostnaden under respektive period, T ex,

Rörlig kostnad/st
= skillnad i TK ÷ skillnad i volym.
= 30 000 kr ÷ 15 000 st.
= 2 kr/st.

Totalt fasta kostnader
RK/st x q + TFK = TK.
TFK kan erhållas vid vilken volym som helst.

2 kr/st x 25 000 st + TFK = 70 000.
TFK = 20 000 kr.

2 kr/st x 10 000 + TFK = 40 000.
TFK = 20 000 kr.

Säkerhetsmarginalen anger hur mycket volymen eller intäkterna kan minska innan de når nollpunkten, d v s när TI = TK. Därunder uppstår förlust eftersom TK > TI.

• Säkerhetsmarginal i antal
  = verklig volym – kritisk volym.
  
  
• Säkerhetsmarginal i %
  = säkerhetsmarginal i antal ÷ verklig volym x 100.
  
  
  
  
• Säkerhetsmarginal i kronor
  = verklig intäkt – kritisk intäkt.
  
  
• Säkerhetsmarginal i %
  = säkerhetsmarginal i kronor ÷ verklig intäkt x 100.

Läs mer! - säkerhetsmarginal »

Katja säljer möbler som utgår från drivved som hon finner längs havsbandet. Därefter behandlas virket och Katja bygger diverse olika soffor som betsas i starka färger. Beräkna företagets säkerhetsmarginal.

Läs mer! - exempel, säkerhetsmarginal #1 »

Otto’s Mekaniska i Hultsfred tillverkar en egendesignad, patenterad och portabel skyddsgrind till Rockfestivaler inom EU. Beräkna företagets säkerhetsmarginal.

Läs mer! - exempel, säkerhetsmarginal #2 »

övningsuppgifter »